Källan med anor

Mitt i ödemarken upptäcktes för länge, länge sedan en källa som fick namnet Pulle källa. Hit kom, enligt sägnen, munkarna och nunnorna från Ramundeboda och Riseberga kloster. Ännu längre tillbaka i tiden var källan en offerplats, sägs det. Ådern rinner nämligen norrut och skulle därför ha stor magisk kraft.

Pulle betydde på traktens dialekt, porla, porlande. Sedan 1800-talets början är källans officiella namn Porla.
- Först i slutet av 1750-talet började källan besökas mer allmänt, mest av dem som bodde i bygden, berättar Hans Fredell, som är en av dem som intresserat sig mycket för Porla Brunn. Hans Fredell har bland annat gjort en sammanställning av historiken kring Porla i Örebro Museums tidskrift, Engelbrekt.

Första analysen
Den världsberömde kemisten, Jöns Jacob Berzelius gjorde 1906 den första analysen av Porlavattnet. i sitt utlåtande framhöll han att den "utmärkte sig framför andra svenska vatten genom sin ovanligt ymniga halt af extraaviämne, jern, qvävgas och kolsyregas."
- Efter detta blev Porla källa alltmer i ropet och kronobefallningsmannen och överdirektören Gustaf Strömstedt kom in i bilden. Det är honom vi har allt att tacka för, menar Hans Fredell.
Strömstedt hade själv vistats vid källan och återfått hälsan. Tacksam och fylld av övertygelse började han dränera kärr- och mossmarker, bygga vägar och hus. Den 3 mars 1810 fick allmänheten genom Inrikes Tidningar veta att hälsobrunnen vid Porla nu var tillgänglig för välbehövande.
- Vid sekelskiftet nådde brunnverksamheten vid Porla sin höjdpunkt. Minst tusen gäster kom varje år. Senare sjönk antalet besökande till runt 500.
Brunnskuren lämpade sig för dem som led av blodbristsjukdomar, kroniska mag- och nervlidanden, kvinnliga underlivssjukdomar och katarrala mag- och tarmsjukdomar. Vattnet gjorde också sin verkan vid njurinflammationer, gallsten, reumatiska sjukdomar och allmän svaghet.
Blev någon frisk av vattnet från Porla källa?
- Man vet inte så mycket om det, men många vilade ut ordentligt och mådde bättre efter kuren. Flera reumatiker lär ha blivit mycket bättre och berättelser skvallar om kvarlämnade kryckor. Många besökare hävdade att Porlavattnet var deras livselixir och som tur var fanns det att köpa på flaska över hela Sverige, säger Hans Fredell.

Societet och allmoge
Tidigt på våren bokade gästerna sina rum. Tre klasser fanns det att välja mellan.
- Överklassen sov i fina sängar med resårmadrasser och umgicks i societetssalongen ständigt uppassade av betjäningen. Allmogen hade sina egna lokaler och intog måltider på helt andra tider än societeten.
Efter Gustaf Strömstedt togs anläggningen över av ägare med mindre engagemang. Det moderna Porla tog form 1872 då två brukspatroner övertog rörelsen för 68.000 kronor. 1874 bildades bolag med genraltulldirektören N A BEnnich som ordförande. Anläggningen reparerades och utvidgades. Brunnskulturen vid Porla blomstrade igen.
- Men i mitten av 1930-talet började antalet besökare minska och när stora badhuset brann ner 1939 ansåg brunnstidens siste ägare, Hasselfors Bruk, att det var dags att stänga, berättar Hans Fredell.
Under 1940-talet blev några av byggnaderna militärförråd och ett stort militärsjukhus förlades till Porla. 1943 ordnades en jättelik auktion för att tömma Porla på inredning. Intresserade personer från hela landet infann sig och delade på vad som fanns.
Idag står glera av byggnaderna kvar om än i varierande skick och vi den lilla vattenfrabriken buteljeras mdet milja, kolsyrade vattnet - Porla.
- Idylliska Porla är värt ett besök, säger Hans Fredell.